Varning för gnäll!

nytt_boNågon har fått ett nytt bo… Bilden är urdålig men jag vill ändå dela den med er. Boet (och klätterställningen som är ovanför) har varit en annan katts och sedan stått ute i en lada en tid, nu står den i min hall – den har inte kommit längre… Gissa om den har blivit grundligt genom nosad både en och tio gånger 😉 Lillfjanten är stormförtjust och han verkar tycka att placeringen i hallen är toppen den också. Tycker inte matte – den står framför mina garderober… Får väl se om jag kan göra något magiskt trick i min pyttelilla hall så att han kan få fortsätta ha ett kryp-in där.

Annars händer det just inte så mycket. Hade tänkt att dela med mig av min härliga helg i Höganäs och stick festivalen där, eller berätta för er om min nya kompis Assistenten, eller om mina pågående och, faktiskt, avslutade stickprojekt. Av det bidde det inte ens en tumme.

Förra veckan spenderade jag ihop med Migrän & co. Vi umgicks fem dagar av sju 😦 Nu är tack och lov lufttrycket annorlunda så nu lider jag ”bara” av värmen – men det är trots allt en klar förbättring! Finns ju glass och bordsfläktar 🙂

Humöret är lite lågt för tillfället. Fick reda på att en av mina grannar hade dött och det kom som en överraskning – hade pratat med honom bara några dagar innan. Han var inte gammal men jag tror att han till viss del hade gett upp. A hade ett handikapp som gjorde att vardagen blev knepig – vardagliga göromål kunde bli rätt besvärliga men han tillhörde dem som inte lät sådana saker hindra. Allt gick att lösa på något sätt. Han klarade sig bra på egen hand med aktiv fritid och ett jobb han älskade. Så blev han av med jobbet för några år sedan. På ett riktigt fult sätt. Och efter det blev inte A:s tillvaro den samma. Jag undrar hur många kronor man sparade på att dra in hans arbete/arbetsplats. Sparade man ens något? Kostnaden för A är omätbar, hans liv rämnade. Han var inte behövd/önskvärd längre – det kan ta på självkänslan för vem som helst. Jag blev ledsen då när jag hörde honom berätta det. Nu blir jag förbannad och undrar vart är vi på väg egentligen?!!!? Vad har hänt med förståelsen för våra medmänniskor? Empati, är det snart bara något som finns i ordlistorna?

Vad är det för samhälle vi har där man hela tiden ger sig på de svagaste, där man inte bara sparkar på dem som redan ligger utan man gör det dessutom med attityden att ”De får skylla sig själva”. Kan man inte tala för sig eller har vassa armbågar eller på annat sätt kan ”buffla” sig fram så ska man bara tiga och hålla käften – vara tacksam för smulorna!!

Jag kan prata för mig, jag kan ta plats men det skulle aldrig falla mig in att göra det på någon annans bekostnad. Det blir så mycket trevligare i tillvaron om vi är en salig blandning av människor med olika livserfarenheter och bakgrund. Med olika förutsättningar och olika mål i livet.

Så, nu har jag gnällt av mig lite. Jag lovar att komma med lite garn/stickat nästa gång istället…

Var rädda om er!

 

Annonser

Om Laila

En garnberoende kattägare
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Varning för gnäll!

  1. mallasalster skriver:

    Håller med, i dagens samhälle är inte alla lika mycket värda!:(
    Trist men sant…

Lämna gärna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s