Vissa lär sig aldrig…

Eller stickning med förhinder.
Vaknade pigg och energisk, körde igång dagen med att sätta en deg. Den degen ska jäsa två timmar så jag tänkte att ”då är det ingen risk jag tar ut mig”. HA…

Efter viss koftångest under julhelgen där jag till slut kom fram till att även om koftan blir bra så är den grå. Väldigt grå. Jag är inte grå… Så jag rotade i gömmorna och hittade mitt Drops cotton viskos. Ett garn jag helst velat förtränga. Skyller köpet på att det skedde när det var som varmast, eller möjligen att jag drabbades av tillfälligt hjärnsläpp när jag såg ”REA”… Till garnets fördel ska sägas att det stickar upp snyggt. När det sköter sig. Och det är allt annat än grått – det är faktiskt väldigt blått, knallblått. Jag är inte särskillt blå heller…
Så jag tänkte att en v-ringad sommarkofta kan jag kanske få till och färgen kanske gör att koftan ser sval och skön ut… Räknade om för upplägget och körde igång igår.

image

Tänkte fortsätta medans degen jäste, men det vart si och så med det. Någon skulle ligga i mattes knä…

image

Några varv blev det så småningom när lillfjanten sovit klart. Någon färdig kofta lär jag  inte åstadkomma till 31:e januari men jag är glad att jag gav mig in i utmaningen ändå – nu är min utmanning hur långt jag lyckas komma till slutdatumet (och att därefter få den färdig så den inte blir ett UFO).
När jag ändå skulle ha ugnen igång kunde det ju vara gott med paj till middag. Det var det, men jag tänkte inte på att det ingår en hel del hacka och röra i denna supergoda grönkålspaj…

image

När pajen stod i ugnen var det dags att knåda degen och göra limporna.
Degen var inte det minsta kletig – snarare tvärt om – trots att den jäst till drygt dubbla storleken var den kompakt. Någon har nog fått i för mycket mjöl, har ingen aaaning om vem det kan vara. Efter visst slit vart det iallafall två limpor som skulle jäsa en timme. Efter halva tiden hade de blivit nästan dubbelt så stora

image

Och jag tyckte det var bäst att se till att ugnen fick rätt temperatur medans plåten fortfarande räckte till. Nu står de och gottar sig i ugnen och jag väntar spänt på om det blir stenhårda ”knölpåkar” eller om jag kan njuta av nybakat bröd till kvällen.

Och innan disken ens är avklarad så är inte bara min energi slut utan jag har även fått ont både här och var. Vilket jag borde ha insett från början men vissa, de lär sig aldrig…

Önskar er alla ett gott slut på 2014 och ett riktigt GOTT NYTT 2015!

Annonser

Om Laila

En garnberoende kattägare
Det här inlägget postades i garn och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Vissa lär sig aldrig…

  1. mallasalster skriver:

    Tack detsamma!:)
    Här höll jag på så mycket före jul med både det ena och det andra, så julen känns som att jag har sovit bort…skulle kunna sova hela dga!:(
    Kram

  2. Tomtan skriver:

    Lite vila vore nog bra!
    Gott Nytt År!

Lämna gärna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s