Veckanspauskatter

Här är det paus med det mesta just nu, en bråkig nacke hindrar mig. Så istället för att vara kreativ har jag varit rätt vegitativ och läst massor av bloggar… Jag följer en hel del med synnerligen varierande tema. Häromdagen när jag läste en av dessa och kikade i kommentarsfältet blev jag nyfiken. Och vilken fullträff det blev! Jag har läst bakåt en bra bit i den bloggens liv och skrattat gott emellanåt.

Jag älskar djur, och katter har en väldigt speciell plats i mitt hjärta. När jag var liten önskade jag mig en hund som så många andra barn. Jag gick ingen – jag fick en katt… Faktum är att jag fick två då den första, Skippy, tyvärr dog innan han blev två år pga njurfel. Katt nummer två, Charlotte, hängde med i drygt sexton år. Hon var väldigt speciell, blandning mellan siames och bondkatt som hon var. När jag flyttade hemifrån bodde hon kvar med mamma- något annat var otänkbart så mammasjuk som hon var 🙂 skaffade jag mig den där hunden istället. En underbar golden vid namn Cindy. Så ärvde jag mormors katt Charlies och så hade jag både hund och katt. När Charlies fick en propp så var det kattomt ett tag. Tills Benjamin behövde ett nytt hem. En stor norskskogkatt på två år. Han och Cindy blev snart goda vänner och allt flöt på i några år. Så fick jag avliva Cindy pga sjukdom. Benjamin sörjde. Efter ett halvår åt han knappt och jag började tro att jag skulle förlora honom också. Då kom den lille fjanten in i våra liv. Ett missat p-piller och herrbesök på altanen hade resulterat i tre kattungar. Vilken tur att grannen frågade om jag ville ha den siste. Drygt sex veckor gammal tog vi hem den lille på kortbesök. Hur skulle Benjamin reagera? Tja, Benjamin älskade allt och alla så sex år gammal blev han en riktig hönsmamma 😄 Lillfjanten fick komma på besök lite då och då, vi visste att han skulle vara tvungen att lämna sin mamma väl tidigt eftersom kattmammans matte var svårt sjuk. Knappt åttaveckor var han när han sov över hos oss och allt gick hur bra som helst. Han hade ju farbror Benjamin. B som fostrade och lärde för att inte tala om skämde bort 🙂 Benjamin fick en uppgift i livet med stort U och den tog han på stort allvar. Så när Benjamin blev sjuk för drygt två år sedan så vek inte lillfjanten från hans sida och det var hans beteende som fick mig att inse att det fanns inget annat att göra än att låta Benjamin få somna in. Hos veterinären bekräftades mina farhågor på alla plan.
Nu skämmer vi bort lillen och försöker fylla tomrummet i både hans och våra liv utan att blanda in någon ny katt…

Så därför är det kanske inte så konstigt att jag föll pladask för en blogg med fyra underbara katter vars matte ser till att förmedla deras djupsinnigheter 🙂
Har ni ännu inte läst om Pollux & co så rekommenderar jag varmt att ni börjar.

Mjau på go vänner!

Annonser

Om Laila

En garnberoende kattägare
Det här inlägget postades i garn och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Veckanspauskatter

  1. Garnmumriken skriver:

    åh vad jag älskar katter! Blir så glad av att bara läsa om dom!! ha en trevlig helg! =)

  2. Att läsa bloggar är trevlig sysselsättning! Tänk om man kunde göra det på heltid 🙂

Lämna gärna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s