Någon som gjort något rätt?

Ord kan ibland sätta tanken i rullning och då vet man aldrig vart det bär hän. Ikväll började det med ett inlägg av Anni som fick mig att tänka på favoriten Tomas Sjödin. Så blev det lite googlande och då hamnade jag på GP där han skriver krönikor på lördagar. Läste runt lite och denna krönika från den 18:e februari i år slog an något inom mig. Håll till godo, saxat från GP

Tomas Sjödin: ”Någon som gjort något rätt?”

”Att vakna med gott samvete är en underskattad njutning” brukar min norske kamrat Per Arne säga. Det är sant och klokt och ändå går det darriga samvetet inte helt att hålla på avstånd. Det hör tydligen inte till människans konstitution att vara prick-, kvist-, och sprickfri och därför känner man sig skyldig ibland. Både när man har skäl till det och när det är andras skuld man tagit på sig. 

Jag tror dessutom att det rådande samhällsklimatet förstärker det oroliga samvetet. Så mycket offentligt fokus läggs på att hitta fel, oegentligheter och syndabockar. Av det skälet ransonerar jag kraftigt med intaget av nyheter. Särskilt på morgonen. Jag anser att jag inte behöver veta allt om alla som fifflar, smiter, luras och lever på andras tillgångar. Det är illa nog som det är. Det är naturligtvis viktigt att någon synar makthavare och förtroendevalda i sömmarna, men frågan om det finns någon som gjort något fel har i mitt tycke hamnat alldeles för högt på agendan. Detta för att det vi söker, det vi fokuserar på, skapar ett klimat. Det felsökande samhället gör oss lite nervösa fast vi ofta saknar skäl att vara det. Den första tanken när det dimper ner ett brev som det står Skatteverket på är att man tänker att man missat något och att det kommer stå en dyrt. Oftast är det inte fallet. 

Samma sak gäller i ett hem. Där alltför mycket intresse riktas på tillkortakommanden, misstag och slarv uppstår samma nervösa stämning. Man blir så rädd för att göra fel så det blockerar möjligheterna och glädjen i att göra rätt. 
Det finns en viktigare fråga att fokusera på och det är: Finns det någon som har gjort något rätt? Att se, uppmärksamma och ibland fira goda ambitioner, väl utförda uppgifter och betydelsefulla bidrag skapar också det ett klimat. Ett annat. Ett varmare och mer kreativt. 

Att prata mer om det som fungerar bra än det som fungerar dåligt framstår möjligen som lite väl gulligt, som att det skulle ha mindre med verkligheten att göra än felsökande, men verkligheten är en mångfacetterad historia och delvis skapas den av vårt sätt att tänka om och möta varandra. 

Därför tror jag att det är en samhällsbyggande och samhällsfrämjande handling att varje dag öva sig i att aktivt söka och uppmärksamma det goda. I ett av de gladare breven i Nya testamentet uppmanas vi att ta fasta på det som är sant, det som är upphöjt, rätt och rent, det som är värt att älska och akta, allt som kallas dygd och allt som förtjänar beröm. ”Tänk på allt sådant” står det. 

Jag tror mer och mer på kraften i denna medvetna inriktning av sinnet. Detta av två skäl. Dels för att ingen av oss håller måttet, alla faller igenom ibland och dels för att rätt-sökandet skapar ett klimat där det blir lättare att undvika felsteg och misstag. 

En sådan klimatförändring har vi alla glädje av. 

Annonser

Om Laila

En garnberoende kattägare
Det här inlägget postades i garn. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Någon som gjort något rätt?

  1. bergalott skriver:

    ”En sådan klimatförändring har vi alla glädje av.” Slutorden får mig att tänka på klimathotet. Det är ungefär som när gallerna i serietidningen var rädda att himlen skulle falla ner på dem.
    Vi hukar oss för det onda och glömmer allt det fina, ärliga och kärleksfulla omkring oss.
    Varför kan man undra, men det är enligt min mening att vi ska skrämmas till lydnad och underkastelse.
    Ränderna går aldrig ur. Skräm folk från vettet och det ger makt.

    Nu ska det ju komma in en snöstorm från Amerika. En storm som är så kraftig så det har inte varit så förskräckligt på 129 år. Huuuuuuuuuuuuuur ska vi klara oss?
    Buuuuuuuu…. sa spöket.
    😉

    • Laila skriver:

      Jasså, ska den komma hit? Såg bara att amerikanerna skulle drabbas. Fast det kan förklara varför det blåst upp här ikväll. Inte så farligt ännu, men mer än vanligt.
      Kärleken och hoppet är en av orsakerna till att han är en av mina absoluta favoriter. Oavsett vad han berättar om så finns de där som två par hästar. Han ger mig lugn, särskilt när man lyssnar på honom vare sig det är som sommar- eller vinterpratare eller som uppläsare av någon av sina böcker. Jag känner hur lugnet fyller varje vrå av mig.

  2. annisvensson skriver:

    Roligt att du gick vidare i dina tankar efter mitt blogginlägg ikväll 🙂 Och jag är glad för tipset om denne skribent som jag inte läst något av tidigare. Ska kika både på hans böcker och krönikor. Både välskrivet och intressant. Tack i dubbel bemärkelse!

    • Laila skriver:

      Han har även sommar och vinterpratat – de kan varmt rekommenderas att lyssnas på. Han har en röst och ett sätt att berätta som gör mig lugn ända in i själen.

Lämna gärna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s