Lite sånt och lite sant…

En snörvlig och småfebrig vecka är nu snart över. Förhoppningsvis är snörvlandet det också. Och hostan…

Har ägnat mig åt stickning när orken funnits. Första torgvanten är snart klar

Avkopplande och bra stickning när hjärnan är upptagen med basiluskbekämpning.

Har gjort flera vändor på koftan och repat upp lika många. Det har gått troll i den stickningen. Tur det finns annat. Tog fram en sjal idag som blivit liggandes halvfärdig. När jag satt här och stickade ikväll slogs jag av variationen i grovlek på garnerna i dessa två projekt

Annars bjöd veckan även på trevligheter. I mars ska jag iväg på en heldag tillsammans med andra stickare utanför Habo. Ska bli så trevligt att få träffa människor som jag bara känner från instagram – och en del jag inte känner alls lär jag också träffa. Kul. Men ett sådant tillfälle kräver ju lämplig stickning. Sån som man kan prata samtidigt som man stickar på. Efter lite klurande bestämde jag mig för att sticka en till Sjöbris och jag fann det perfekta garnet hos Ann-Britt

Samma dag fick jag även ännu ett paket. Ett paket med en knappskatt i

Jag har sagt det förut och jag säger det igen – det är vänner som gör en rik ❤

Sedan att veckan slutade lite tråkigt idag då jag fick jobba en stund pga skadegörelse det blundar jag för.

Vad man däremot inte ska blunda för är psykisk ohälsa. Och framförallt ska man inte blunda för och låtsas som ingenting när det drabbar någon i ens omgivning. Det spelar ingen roll om du känner personen väl eller ytligt. Och faktiskt, det spelar ingen roll om denna medmänniska mår dåligt eller inte, det är alldeles för lite av vänlighet och medmänsklighet idag.

Det kostar dig ingenting att säga hej, kanske stanna och byta ett ord eller två, hjälpa någon att öppna en dörr, bära en tung kasse eller vad som – men den lilla saken kan göra all skillnad i världen för någon. Du vet aldrig när eller för vem. Eller när du själv behöver känna att någon ser dig. Att någon bryr sig.

Detta är något de flesta av oss kan bli bättre på. Så också jag.

En person jag känner lite grand fick mig att fundera på dessa frågor då han försökte avsluta livet häromdagen. Fick mig att tänka på hur skör tråden är som många balanserar på. Som även jag varit ute och svajat på men haft turen att få hjälp ut på säker mark.

Jag hoppas innerligt att B också får det och att han får den hjälp han känner att han behöver. Att han får träffa rätt personer i rätt roll – och inte möts av ”ryck upp dig” personer.

Tankarna går, liksom mina böner, till B och andra i hans situation, till dem som jobbar inom vården och till dem som tillslut inte orkade mer o deras anhöriga. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. De orden stämmer även här.

Var räddo om er därute och tack för att Du tittade in. Du är värdefull precis som du är ❤

Annonser

Om Laila

En garnberoende kattägare
Det här inlägget postades i garn. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Lite sånt och lite sant…

  1. bergalott skriver:

    Jag har en stickande vän som förser mig med både mössor, halsdukar och vantar. De sistnämnda fodrar hon med sån där…. vad heter det nu igen???… (fleas, flis) så de blir riktigt varma och goa.
    Vänner är bra att ha. Ännu roligare att få vara en sådan, faktiskt. Gäller att vårda och göra sig förtjänt.
    🙂

  2. Härliga knappar!
    Och handarbete är avkoppling för nån, pussel för en annan.
    Hoppas du kryat på dig, och jag hoppas slippa förkylningar – företagare som jag är.
    Kram!

Lämna gärna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.